Här kommer ytterligare en ”följetong” på vårt första inlägg om motion som återhämtning. I dessa delar vi med oss av våra personliga tankar och erfarenheter om motion. Här är Vicky’s inlägg som vi la ut för någon vecka sedan och nu ska ni såklart även få ta del av Simons tankar och erfarenheter inom samma ämne:

Träning för mig

Vald bland de sista när vi sportade på rasterna i skolan, ja där kan nog många känna igen sig. Där växte det dåliga självförtroendet inom sport och träning. Träning var helt enkelt inte för mig…

…eller?

Det var i alla fall min känsla i många år. Jag ville gärna sporta men rädslan för att vara sämst och att visa vilken dålig form man befann sig i var större än viljan att träna.

Vid 19 års ålder började jag gymma och cykla. Detta var strax efter att jag hade tappat ca 20 kg av min kroppsvikt och kände mig i tillräckligt bra form för att våga mig in till gymmet. Första året kan man nog ändå säga att jag tränade för andra. Mitt fokus låg sällan på att jag skulle må bra eller få mer energi på något sätt utan det var snarare en manisk träning för att jag skulle känna mig mer accepterad av andra.

Mitt problem med träning har varit att när jag gör det för andra och inte mej själv så tycker jag träningen är jobbig och tråkig och efter några månader tappar jag lusten och slutar. När jag slutar träna mår jag sämre och livsstilen blir snabbt allt sämre. Man sugs liksom ner i en negativ spiral. Efter att man sjunkit en bit så gör man ett försök att ta sig upp och så blir det idiotträning igen.

Ja, ni ser ju att detta kan gå runt och runt. Det är lätt att ge upp helt.

Efter en hel del personlig utveckling har jag insett att jag vill träna för mig själv och inte för andra. Jag tränar för att JAG mår bra av det. Jag har slutat ta mina träningsprestationer på så stort allvar och mitt fokus ligger i att motionera på de sätt som jag trivs med. Ibland är det en lugn joggingtur eller promenad, ibland backintervaller eller olika lyft med skivstång, ibland sprintar mellan olika hinder i ett spännande paintball/airsoftspel. Mitt mål är att gynna mitt mående och då är det rörelse jag vill åt. Att röra sig ofta har otroliga fördelar för hälsan men det behöver inte bli extremt på något sätt.

För dig som läser detta kan träning kanske vara att leka med barnen, gå de 10 minuterna till affären istället för att ta bilen eller kanske ta på träningskläder och jogga ett par gånger i veckan när du ska ut med hunden. Gillar du stenhård träning i gymmet eller långa maraton så funkar ju det perfekt. Att ha mål och ambitioner med träning kan göra den mycket roligare.

Kom ihåg att huvudsaken är att vi rör på oss regelbundet. Hitta DITT sätt!

// Simon

Idag går vi in i juli månad, helt fantastiskt – och vädret gör ju absolut inte saken sämre..! Nu kör vi en fortsättning på vårt förra inlägg om återhämtning, med våra personliga tankar och erfarenheter om motion som ett sätt att återhämta oss. Men för att det inte ska bli alltför långt delar vi upp det i två separata inlägg, så damerna först..

V: Jag har aldrig varit manisk med träning, utan jag är ju den där ”lata hurtbullen” som rubriken syftar till 😉 Men jag har nog tidigare i mitt liv sett träning mycket som något där du ska prestera för att komma framåt och utvecklas rent fysiskt och/eller som något som är roligt och socialt, t.ex. dansen som var en stor del av min uppväxt. Jag har nog bara aldrig sett träning som en del av återhämtning och stresshantering (förutom yogan).

I och för sig har jag ju använt träning som en slags stresshantering, t.ex. när det var mycket i skolan så försökte jag att ta mig tiden att träna för att liksom rensa tankarna och få fokusera på något annat en stund. Låta hjärnan få vila. När jag lyfter tungt t.ex. tycker jag att det som är skönt är att jag endast ”kan” fokusera på det du ska göra med kroppen, eftersom det kräver så pass mycket koncentration och energi. När jag är ute och springer (eller går) får jag liksom ett härligt flow, tankarna bara kommer och går.. Ni vet säkert vad jag menar! Jag känner också att jag ofta blir lite mer kreativ, då jag är ute och rör mig monotont under en lite längre tid. 

Först när jag tränade inför Göteborgsvarvet förra året förstod jag riktigt hur bra just löpning fungerade för mig, som ett verktyg för att ge kroppen en bättre återhämtning och bli bättre på att hantera stress – inte bara ”akut” utan även förebygga stress så att säga. Jag upplevde helt enkelt inte att jag blev lika stressad lika lätt, och efter att ha läst boken Hjärnstark så tror jag verkligen att det var löpningens förtjänst. Dock sprang jag endast 2 ggr/v i genomsnitt då, men det hade en väldigt positiv inverkan på mig. Även yoga har en väldigt positiv inverkan på min stresshantering och återhämtning, men det svåra för mig är att jag har väldigt svårt att motivera mig själv till att yoga när jag redan är stressad. Då är jag mer sugen på ett svettigt gympass eller en löprunda för att få ”springa av mig”.

Jag försöker vara noga med att inte skapa en stress runt träningen, att det blir ett stressmoment i sig självt att få till träningen perfekt. Sådana perioder har jag haft och jag tycker inte att det är värt det. Försöker också se till att kroppen får tillräckligt med återhämtning mellan passen, eftersom träning i sig bryter ner kroppen – medan maten och vilan/sömnen där emellan bygger upp den. 

Om jag har perioder då jag rör mig lite och känner mig stressad försöker jag motivera mig själv till att träna för återhämtningens skull med följande uttryck: ”Jag tränar nu, så att jag kan vila mer effektivt sedan”. 🙂 

Nästa vecka kommer Simons inlägg inom samma ämne upp! Stay tuned.. 🙂 

// V & S 

Hej! Vicky här 🙂 Då jag är den enda av oss som håller på med yoga kör jag ett eget inlägg idag. Tänkte visa några rörelser som kan göras utan redskap hemma i sitt eget vardagsrum (funkar direkt på golvet eller på vanlig matta om man inte har/vill införskaffa en yogamatta).

Jag började yoga regelbundet för nästan 10 år sedan. Detta tack vare min mormor, som brukade yoga en timme varje morgon förr när hon jobbade. Jag blev intresserad eftersom hon pratade så gott om denna träningsform, som också skulle verka avslappnande för sinnet. Eftersom jag alltid varit en högpresterande och relativt lätt-stressad människa, som också gillar att röra mig till musik, lockades jag att prova. Jag fastnade, och yogade både hemma och på gymmet med instruktör. Lånade även en massa böcker som jag plöjde, och det är faktiskt på så vis jag lärt mig yoga.

   

   

   

När du gjort ovanstående positioner som en sekvens i följd – börja om från början och upprepa på andra sidan, dvs jobba på motsatt sida i de ensidiga positioner (dvs, endast positionerna på bild 2 & 3 som blir spegelvända i den andra sekvensen) – efter det kan du stanna kvar i Barnets position, den på sista bilden, så länge som det känns bra och ta några djupa andetag. Eller lägg dig en stund i en ryggliggande avslappningsposition om det känns mer lockande. Ha gärna på lite skön musik i bakgrunden (tips: sök på Indie folk på youtube, bra musik att yoga till) för en extra mysig stund 🙂

// V <3 

Hej!

Hoppas att ni har haft en underbar midsommarhelg, precis som vi! Blev dock inga bilder från Liseberg, vi hade fullt upp med att käka gott och umgås mellan åken 😉

Men nu är det ny vecka, nya tag och hög tid för ett nytt återhämtningstips från oss. Idag vill vi slå ett slag för..*trumvirvel* …. motion och träning!

Vi vet att det är ett himla tjat överallt om denna träningen och att det ska vara så bra och bla, bla..! Så kan det åtminstone kännas för många av oss, och kopplar då träning till massa ångest/hets/dåligt samvete. Men, läs det här inlägget och fundera sedan på om lite mer rörelse – utifrån dina förutsättningar och ambitionsnivå – möjligen kan ge dig några vinster i ditt liv. Och om dessa vinster faktiskt kan vara värda den uppoffring de kan komma att kräva?

Träning är ju något som bryter ner kroppen, OM vi inte återhämtar oss med kost och vila i proportion till vår träningsmängd/-intensitet. Träning i lagom mängd och intensitet kan dock fungera återhämtande för oss, både mentalt och fysiskt. När det gäller träning och återhämtning kan vi inte göra annat än tipsa er om boken Hjärnstark av Anders Hansen, som förklarar på djupet vilka positiva effekter träning har på vår stresshantering/återhämtning. T.ex. mot ångest och depression kan motion fungera som en fantastisk medicin (eller åtminstone komplement till annan medicin). Här kommer ett utvalt stycke ur boken:

”Om du ger dig ut och cyklar eller springer, eller är fysiskt aktiv på annat sätt, kommer kortisolnivåerna att öka under själv aktiviteten. Det gör de för att träning i sig innebär en form av stress för kroppen. Dina muskler behöver mer energi och syre för att kunna arbeta ordentligt och därför slår hjärtat snabbare och hårdare för att kunna pumpa ut mer blod. Puls och blodtryck stiger. De här effekterna av kortisolet är inte bara normala utan även avgörande för att du ska kunna prestera fysiskt. Men efter passet behöver kroppen inte längre ha samma stresspåslag. Då sjunker kortisolnivåerna till lägre nivåer än innan du sprang. Om du fortsätter att springa regelbundet kommer kortisolet successivt att öka allt mindre under varje löprunda och sjunka mer och mer efteråt.

Nu kommer det riktigt intressanta: Om du fortsätter att träna regelbundet kommer kortisolet också att öka allt mindre även när du stressas av andra orsaker än träning. Hur din kropp svarar på stress, både på träningsstress och stress på jobbet, förbättras alltså i takt med att du blir mer vältränad! Ett enkelt sätt att sammanfatta det här är att träning lär kroppen att inte reagera så starkt på stress.”

Visst är det bra?! 🙂  I ett inlägg som kommer senare i veckan skriver vi lite mer personligt om våra erfarenheter av motion/träning som ett sätt att återhämta oss. Stay tuned! x.

// V & S 

Page 4 of 41234